Ja herreminje vad man har tårar i tårkanalerna, skulle räcka till en hel armé!

Hormonerna spökar ordentligt för mig nu såhär i sluttampen, jag är ett riktigt gråtmonster!
I fredags spenderade jag i princip hela dagen med att gråta. Jag tyckte såååå synd om mig själv. Jag hade inte sovit, jag hade ont i ryggen och det var obekvämt att ligga i soffan. Dessutom hade jag ingen aptit så på hela dagen åt jag några skivor honungsmelon och vindruvor.
När Sambo kom hem på kvällen så försökte han göra allt för att muntra upp mig, tillslut åkte han och handlade mat på McDonalds, chickennuggets och milkshake till mig. Jag insåg inte hur hungrig jag var förrän jag började äta.
Sen grät jag lite när jag skulle berätta om vilken hemsk dag jag haft. Haha! Det är helt sjukt.

Igår var dock en bra dag, jag for med mamma till Järnia, Rusta, Plantagen och Barnens hus. Vi letade febrilt efter finmaskigt nät till balkongen. Vi ska näta in hela balkongen så att vi kan vädra utan att katterna smiter. Det är liksom 3 våningar upp och som jag sagt tidigare så är min lillkisse dummare än tåget. Hon skulle säkert lätt kunna hoppa rätt ut om hon såg någon mumsig fågel eller liknande.
Sambo och Styvpappa mötte upp oss i Väsby på eftermiddagen, så åt vi tidig middag tillsammans, mamma bjöd. Jättetrevligt var det. :)
Dock var jag helt slut när vi kom hem, kroppen kändes mörbultad!
Köpte en film igår också, The Crazies. Riktigt bra film, den rekommenderar jag, ja, till er som gillar skräck. :)

Men inatt. Inatt blev jag hormonstinna monstret igen.
Gick och lade mig i sängen vid tolv, var vaken när Sambo lade sig vid ett. Somnade till en stund, vaknade vid två och var vaken till fem. Somnade en kort stund och vaknade vid åtta igen. Underbara sömnsvårighet!
Helt galet, såhär har det hållt på i flera veckor nu.
Man blir helt galen. Så försökte jag prata med Sambo om hur dåligt jag mår och han sa en enda fel sak så brast det igen. Ömsom höll jag undan tårarna, ömsom förbannade jag hans liv. Så. Jävla. Stört.
Sambo går på en tunn tunn gräns hela tiden stackarn, jag kan flippa för minsta lilla. Gravidzilla - oh yes.

Så vi får se vad man står pall med idag. Avbokade min lekdejt med P och hennes tjejer. Skittråkigt, jag har längtat efter att få umgås med dom, men känner ju själv att jag inte är rolig idag.
Har skickat iväg Sambo att storhandla själv. Styvpappa är här och jobbar med balkongen och själv sitter jag som värsta Gollum och gömmer mig i vardagsrummet. Usch på mig.

Men nu tycker jag ändå att jag ordbajsat färdigt om hur hemskt allt är och hur hemsk jag är.
Ni får ursäkta mig, men jag är den värsta av de värsta just nu. Stor nog att kunna krossa dig under min enorma lekamen, men känslig nog att börja grina om jag trampar på en myra. Farlig kombination.

Som sagt, jag ber om ursäkt.

På återseende.


Inte. Att. Leka. Med. :O