~MIJAUZ~

Terapi för själen är att ta med sig sin lilla trötta knodd ut i vagnen på en lååååång promenad.

Lillknodden somnar så sött i sin vagn och mamman slår sig ned på en parkbänk precis bredvid bäcken utanför deras hem.

 

Där sitter man och fiffinurlar för sig själv och bara andas en stund.

Det är så underbart att få stanna upp ibland och reflektera över saker och ting.

Måhända att det låter flummigt och aningens "free spirit", men man måste vårda psyket ibland. Annars går man sönder.

 

Idag ösregnar det så VAS (Vård Av Själ) får ske inomhus, jag har ingen regnkappa och jag har tappat bort mina stövlar. Det får bli nästa projekt, regnkläder åt mamman. För lilla bebisen har ett så fint regnskydd till sin vagn så hon kan ligga och mysa in sig trots oväder.

 

Idag är en dag där jag varken vågar säga bu eller bä. Jag bara är. Har liksom inte känt efter. Säkert regnet som har en inverkan på humöret. Eller samtalet igår.

 

Nåväl. Fredag är det iallafall, vilket innebär att jag och bebis får ha Sambo hemma i hela två dagar. ♥

 

Nu ska jag ta dagens andra kopp kaffe och skriva lite i Emblas "Min första bok".

Tudeluu!