~MIJAUZ~

Bland barnsaker, musik, skräckfilm och träning!

Själslig kärlek.

Kategori: Vardagen

Nu när hösten kommer smygande runt hörnet så blir jag alltid så mysig av mig. Jag måste lyfta upp humöret med sådant jag älskar mest, flufftofflor, hallonte, en bra skräckbok och givetvis musik!
Utan musiken är jag ingenting.

Spotify har snurrat på här ända sen jag kom hem, det är några få låtar som fått gå om och om igen för att jag helt enkelt kände för det.

Kvällens themesongs i oordning:

Queen - Crazy Little Thing Called Love.
Veronica Maggio - Måndagsbarn.
Slipknot - Snuff.
Lars Winnerbäck & Melissa Horn - Som Jag Hade Dig Förut.
Lars Winnerbäck - Elegi.
Muse - Undisclosed Desires.
Muse - Butterflies And Hurricanes.
The Baseballs - Bleedin' Love.
Lady Gaga - Paparazzi.
Rise Against - Hero of War.
Säkert - Allt Som Är Ditt.
Queen - Who Wants To Live Forever.
Erik Hassle - Hurtful.

Det är fler låtar än så, men jag orkar inte skriva ut alla, det där är de som snurrat flest gånger tror jag. :)
Kan tipsa om att alla ballader med Muse är väldigt "höstiga", men jag varnar er, man kan lätt få en tår i ögonvrån för det är oerhört vacker musik. :)

Nu ska jag ta sista cigaretten för kvällen, det märks att det är höst när man får dra på sig koftan på kvällen när man ska stå ute på uteplatsen. :P

Över och ut.

Lite död.

Kategori: Vardagen

Jag tror att jag är lite död. Eller ni vet som i film, när man ligger där i sin bästa väns famn (fömodligen ute i krig) och hostar blod men ändå kan man säga viktiga och kärleksfulla saker i 5 minuter?
Så lite död är jag.

Jag har fruktansvärt ont i min axel, förbannade bajskroppsdel!
Min kära mor var förbi här på jobbet och visade sin häxhand. Hon har feta inflammationen Bosse i sin höger hand, den är helt bortdomnad och det ser ut som att hon har reumatism. Stackars min mor. Men tur i oturen så hade hon varit på apoteket, så jag fick lite alvedon och ipren av henne, plus en halv tub voltaren gel. Så nu kan förhoppningsvis jag undvika läkare ett tag till och kanske bli frisk av mig själv.
Sjukt egentligen att både hon och jag har inflammation samtidigt.

Nu har jag smörjt och knaprat piller hela förmiddagen, men varför hjälper det inget? Det gör lika ont (faktiskt lite värre) som innan?

Min chef ramlade in på kontoret, gav mig en högst konstig blick och frågade på sitt vårdade språk "vafan är det du smörjer med, det luktar fan inte gott". Tack för den liksom, samma sak imorse, så råkade jag hosta lite försynt, då var han där direkt "här sitter man och förorenar luften minsann!" Haha! Jag tror att han är skiträdd att jag ska bli sjuk. ;)
Alla vet ju att skolan inte klarar sig utan sin bästaste receptionist. ;)

Men jag hoppas verkligen att inflammationen ger sig snart, det är människoplågeri att leva med en trasig axel.
Jag vill nästan hugga av den lite, ta bort hela axelhelvetet (plus en liten del av nacken och armen som också smärtar), sen sy fast resterande del av underarmen direkt på bålen. Haha! För det lär ju göra mindre ont. ;)

Näe, nu måste jag seriöst fortsätta jobba, jag har apmycket att göra eftersom det är sista dagen i augusti, bokslut på ingång och momsen ska betalas. Så här kan jag inte sitta och skriva skit. :) Skit.

Över och ut!

Möh.

Kategori: Vardagen

Jag har världens jobbigaste och äckligaste inflammation i höger axel. Det molar och värker och stelnar. Satt och tänkte på det på väg till jobbet imorse, vilken otroligt jobbig kropp jag har. Den är alltid trasig någonstans. Det är inte rättvist, alla andra verkar ha så funktionell kropp och har aldrig konstiga krämpor. Varför är min kropp så dålig att den är redan över förbrukningsdatum när jag är 26 år gammal?
Fatta vilken skruppeltant jag kommer bli när jag är gammal. Haha! Rullstol, syrgas och benskörhet - here I come. :P

Nåväl. Det var en liten chock att komma tillbaka till jobbet idag, efter en veckas ledighet. Det är ju verkligen saker som gått åt h*lvete tokigt här. Jag förstår inte alls hur man tänkt när man påstått sig vara så fantastiskt bra på receptionistjobbet med sen har gjort ett sådant töntigt (men ack så jobbigt) fel, en hel jäkla dag?!
Så vi får se om jag har skillsen nog att rätta till det här, annars vet jag inte riktigt.
Men chefen var så glad imorse att jag var tillbaka att han började muta mig med att köpa ny datorskärm och grejer. Haha! Låter ju inte helt fel att få en 22 tums skärm istället för den här miniplutten jag har nu.
Om han fortsätter med detta jättegia humöret så ska jag fråga om ett nytt tangentbord också. ;)

Näe, så nu återstår tusen år av pappersvändande, datorknappande och telefonsvarande, jobbet blir inte färdigt av sig självt här, trots att man önskar det ibland. ;)
Men det är skönt att vara tillbaka, konstigt nog.

Över och ut!