Jag vet att jag inte kommer sova ett piss inatt.
Ska sitta på den där jävla balkongen och kedjeröka bort tiden.

Fy fan för maktlösheten jag känner. Det river, brinner, svider och bultar i bröstet på mig just nu.
Jag vet inte vad jag ska göra av mig själv. Skulle behöva ut och springa. Allt vad benen bär och tills jag knappt kan andas. Men jag har min älskade lilla unge som sover sött i sin säng.

Jag har total jävla ångest. Jag vill inte ha det såhär. Det verkar ju inte gå att banka in vett i vissa.

Fanskap.