~MIJAUZ~

I två års tid har jag fått lära känna en liten människa som inspirerar och imponerar mig varje dag.

Jag har fått följa en persons utveckling från att vara ett litet frö i min mage till den underbara lilla individ hon är idag.

 

Jag har svårt att se hur mitt liv såg ut innan jag fick Embla. Jag skulle aldrig byta en enda dag i mitt liv med henne för något. Jag är så oerhört glad att jag fått den finaste dotter man någonsin kan ha. Hon kan reta mig till vansinne och jag tror att jag ska få hjärnblödning till och från, men all den frustrationen är som bortglömd när hon håller sin lilla hand i min eller tittar mig i ögonen och säger "Embla älskar mammis".

 

Jag kan bedyra min kärlek för detta lilla liv hur länge som helst, varje dag och varje stund jag får tillfälle.

Ingen kommer någonsin att kunna betyda så mycket för mig som mitt barn gör.

 

Det blir kalas hemma hos Emblas mormor i eftermiddag och hela min familj kommer dit.

Jag lämnade över Embla till hennes pappa imorse efter att vi gosat, sjungit Jag må hon leva och ätit frukost tillsammans. De ska få lite egentid innan Embla sover hos mig här en natt till. Imorgon är det röd dag och jag och Embla är lediga. Vi har inga planer men lär säkert hitta på något roligt tillsammans.

 

Min biologiska pappa ringde imorse och önskade Embla en fin födelsedag. Lite rörd blir jag av att han kommer ihåg sitt enda barnbarn. Det kanske låter konstigt, men de som känner mig vet att kontakten mig och pappa emellan aldrig varit bra. Att han tog sig tid och mödan att ringa och prata en halvtimme rör om det lite i mitt hjärta faktiskt.

 

Idag blir en bra dag. Min dotter förtjänar den bästa födelsedagen.